Idag är det rättegången mot min mor. Känns ganska jobbigt, har ju väntat på denna dag länge, men nu önskar jag att den inte skulle komma. Jag vet inte om jag orkar det.
Är så rädd, varför är jag en sån besvikelse?

Jag vet att jag har varit dålig på att skriva, men har ju inte haft internet.

Jag är lite tom på skrivlust nu också. Men förhoppningsvis kommer den snart tillbaka. För det är mycket som händer just nu, och många jobbiga tankar. Vet inte riktigt var jag ska göra av dom.

Imorn är det rättegång. Är nervös. Vill inte riktigt. Orkar inte. Är inte stark nog.

Varför tar folk avstånd när dom får höra att man ska ha barn? Dom flesta killkompisarna har slutat höra av sig och såna saker. Är inte det jävligt barnsligt? Ursäkta för att man fortsätter med livet..

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det är väl som det är. Ibland orkar man inte. Det rasar, och man kan inte göra något åt det. Tyvärr.